Biggest loser #4

Nu var det åter dags för Biggest loser. För mig innebär det veckans absolut bästa tv-program.

Förra veckans program tyckte jag dock var lite negativt men efter att många deltagare varit sjuka så hoppas jag att det vänder denna veckan.

Jag vill ha ett positivt och inspirerande program och det fick jag också.

Förväntningar
Idag handlade det mycket om deras förväntningar! De skulle gå tillbaka till sig själva och fundera på varför de var där. Vad var det de ville med sin viktminskning?

För att vi ska må bra så måste vi ändra vårt tänk! För deltagarna som är med i Biggest loser så har det gått snett många gånger och det handlar om att göra om och göra rätt. Att göra det för en gång skull och inte fler gånger.

Mina tankar och förväntningar med den resa som jag nu startar är att jag verkligen ha ett friskare liv. Jag vill kunna göra aktiviteter som jag nu räds för att göra. Jag vill finnas till för min son under lång tid framöver. Jag vill ha bättre kondition och ork överhuvudtaget. Jag vill vara steget före istället för att alltid vara steget efter. Jag vill kunna hjälpa istället för att bli hjälpt. Jag vill känna mig stolt över att jag klarade det.

Träning
Deltagarna har nu varit där 4 veckor och det har börjat ta på deras kroppar. Någon beskrev det som en bergochdalbana i och med att man är trött i hela kroppen av all träning men att man ändå måste kämpa hela tiden. Det är tufft och det viktiga är att inte ge upp.

Jag känner igen det till viss del även om det absolut inte är på långa vägar så som de har det men ungefär nu känner jag att träningen börjar gå lite på rutin. Jag kör min crosstrainer och mitt styrkepass. Måste göra någonting åt detta tror jag för annars blir det tråkigt och det går neråt i en dålig spiral. Jag vill att träningen ska vara rolig. Jag måste samtidigt fortfarande ha kvar träningen eftersom jag börjar känna att jag mår bra av den. Får skriva ett inlägg om det tror jag!

Denna veckan ändrade de sin träning… Utomhusträning var det och det gjorde att de fick skaka om kroppen lite granna så att den inte körde på som vanligt utan fick arbeta lite annorlunda. Är man van att gå promenader kan det vara så att man helt enkelt går sin runda baklänges istället för då får kroppen arbeta på ett annat sätt.

Vad kan jag göra?
Kanske skulle jag kunna köra något program på löpbandet och se om jag orkar med det!

Jag blev lite peppad över att köpa en medicinboll men de är ju så himla dyra bara. Kanske skulle kunna använda den hemma – men det får bli en senare fråga.

Extra vilja
Det som de pratar om i programmet är att när man börjar bli trött i kroppen är det lätt att ge upp. Då handlar det om att man måste ta fram den där viljan, ilskan. Är det en dålig dag kan den helt enkelt bara bli bättre och är det en bra dag så måste den fortsätta bra.

Prestationsångest
Idag handlade det mycket om Lena och hennes syn på sig själv. Hon har väldigt höga krav på sig själv och vem har inte det som vill prestera bra?
Tyvärr i hennes fall så verkade det som om det var hennes fall. Det har gjort att hon varit orolig för att inte lyckas tillräckligt bra och det är ju lite tråkigt! Jag känner igen mig i det också. All energi går åt till att oroa sig så man har inte ork till själva arbetet. Därför måste denna prestationsångest bort.

När det gäller en viktminskningsresa så handlar det om att man är där för sin egen skull. Det är bara jag själv som sätter mina egna murar. Set blir till att slå hål på dem och ta sig framåt en dag i taget och övervinna rädsla och osäkerhet. Jag tror att det krävs oändligt mycket mod men oj vad starka vi kommer vara när vi väl gör denna resa. Bara vi vågar ta steget!

Tävlingen
Dagens tävling handlade om frestelser och de skulle stå emot semlorna som låg framför dem. De jobbade på bra och det var inte någon av dem som åt det. Det visar på att de verkligen vill vara där och på varför de är där! Astrid pratade om att det är så att de har slagit bort det sockerberoende som de tidigare haft och om de skulle äta en sån här grej är det onödigt jobb de gjort och de är tillbaka till ruta ett igen.

Det är så jag tänker när det handlar om min pulverdiet som jag med stor sannolikhet kommer att gå in i i början av mars. Det betyder ju förhoppningsvis att jag kommer att slippa mitt sug efter socker. När det gäller denna utmaningen skulle jag definitivt inte ätit någon semla när jag stod där. Aldrig i hela mitt liv för tänk vad onödigt! Jag är där för att tappa så mycket i vikt som möjligt och det kan vara avgörande vid vågen. Skulle aldrig förlåta mig själv om jag åkt hem för en sån grej! Som sagt ingen åt utan deras livsstilsförändring visade vägen och det gjorde mig peppad!

Övervikten hämmar
De visade också inslag om Helene där hon inte kunde förstå att hon någonsin kunde tillåta sig själv att bli så himla tjock. Hennes tankar var så likt mina! Hon kunde inte knyta skorna ordentligt, tyckte inte att hon var tillräckligt ren eftersom det är svårare att må överallt när man ska tvätta sig. För mig handlar det också om att våga göra det som man inte kan göra nu, exempelvis åka till paintball och spela det, åka go-kart och ja det är små saker egentligen. Jag vågar inte för jag vet att det är så att jag inte vill ta på mig overallerna som man ska ha på sig för de räcker inte till eller blir ohyggligt långa i benen. Jag skulle vilja åka skridskor och skidor men orkar inte.

Idag var det Astrid som fick lämna och hon sa några kloka ord som jag vill avsluta med:

Biggest loser har hjälp mig med insikten om att man kan och det är värt mer än någonting annat

Jag ger aldrig upp, inte igen!!!

Nu fortsätter vi kampen…